Ny studie visar:
Leukemi-patienter lever längre efter behandling med alemtuzumab

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, är den vanligast förekommande formen av leukemi hos vuxna. Trots intensiv forskning går sjukdomen fortfarande inte att bota. En ny studie visar dock på 5 års överlevnad utan behov av ny terapi för KLL-patienter som svarat på behandling med alemtuzumab (MabCampath ^®).

I en studie, som publicerades den 1:a maj i Journal of Clinical Oncology (2005;23:2971-2979), rapporteras att 84% av patienter med KLL och som uppnådde MRD-negativitet (Minimal Residual Disease-negativitet, dvs. icke mätbar kvarvarande sjukdom) efter behandling med alemtuzumab, fortfarande är i livet efter 5 år.

I studien behandlades 91 patienter med alemtuzumab i 12 veckor. Patienterna hade inte svarat på – alternativt fått återfall – under tidigare cellgiftsbehandling.

Peter Hillmen, M.D. och hans kollegor från Leeds General Infirmary i England som ligger bakom studien rapporterar att fullständigt avlägsnande av mätbara sjukdomsrester vid behandling av KLL ger en förlängd överlevnad där patienten inte längre behöver behandling.

Alemtuzumab, marknadsförd såsom MabCampath ^® i Europa, är den första och enda antikroppen godkänd för behandling av KLL.



Schering Nordiska AB
Corporate Communication, 2005-05-18


För mer information kontakta

• Lisa Emilsson, Informationschef, Schering Nordiska AB. Tfn 08-728 42 49; 070-635 72 20
• Siw Eriksson, Medicinsk chef, Schering Nordiska AB. Tfn 08-728 42 30


Om leukemi
Leukemi är ett samlingsnamn för många olika blodsjukdomar som har sin uppkomst i olika typer av sjuka vita blodkroppar. Leukemi uppstår till följd av en okontrollerad tillväxt av vita blodkroppar som inte utvecklats helt och ”tränger ut” normala celler i benmärgen och blodet.

KLL är den vanligast förekommande formen av vuxenleukemi och den drabbar uppskattningsvis 120 000 människor årligen i USA och Europa. Trots intensiv forskning och nya behandlingar för KLL går sjukdomen fortfarande inte att bota.


Om monoklonala antikroppar
Antikroppar, som normalt bildas i vår kropp för att bekämpa t ex infektioner med främmande smittämnen, kan också tillverkas så att de känner igen cancerceller. Antikropparna aktiverar kroppens eget immunförsvar så att cancercellerna specifikt oskadliggörs, till skillnad mot cellgifter som slår bredare.

  Pressmeddelande som PDF