Non-Hodgkin lymfom
Lymfkörtelcancer - också kallat lymfom - är en blodcancerform som blir allt vanligare. Malignt lymfom delas in i två huvudgrupper; Hodgkin lymfom (HD) och non-Hodgkin lymfom (NHL). NHL är den vanligaste formen av elakartad hematologisk sjukdom. Varje år insjuknar omkring 2 000 personer i lymfom i Sverige. Risken för NHL ökar med åldern och är vanligare hos män än hos kvinnor.
I mikroskop ses tre huvudtyper av non-Hodgkin lymfom - T-cellslymfom, B-cellslymfom och storcelligt anaplastiskt lymfom. Dessa tre former kräver olika typer av behandling. NHL finns både i en lugnare och i en mer aggressiv form.
Sjukdomstecken och diagnos
Symtomen på NHL kan vara lindriga till en början. Det vanligaste tecknet är svullna lymfkörtlar i halsen eller i armhålan. Tumörens läge avgör på samma sätt vilka symptom som uppstår och det är också nödvändigt med en provtagning från tumören för att kunna fastställa diagnosen. Den lugnare formen av NHL har i allmänhet ett stilla förlopp och det kan gå långa tider utan symtom.
Aggressiva non-Hodgkin lymfom har oftast mer påtagliga symtom vid debuten. Svullna lymfknutor kan utvecklas snabbt, ofta på flera olika ställen i kroppen. Allmäntillståndet är nedsatt av oförklarade feberperioder och nattliga svettningar. Buksmärtor och viktnedgång är också vanligt.
Vad kan orsaka non-Hodgkins lymfom?
Orsakerna till lymfom är inte helt kända, men sjukdomen anses inte vara ärftlig. NHL är vanligare hos personer med nedärvda immunbristsjukdomar, autoimmuna sjukdomar eller hiv/aids, och hos personer som tar immunhämmande medel till exempel för att förhindra bortstötning av transplanterade organ. Ett virus som heter Epstein-Barr ökar också risken för att utveckla NHL.
Hur behandlas non-Hodgkin lymfom?
Den lugnare formen av NHL kräver ofta inte någon behandling och det kan gå flera år innan sjukdomen behöver behandlas. Då ges vanligen en lindrigare behandling med cytostatika i tablettform, ibland tillsammans med kortison. Denna behandling botar inte sjukdomen men kan vara effektiv i att hålla tillbaka den under längre tid.
Den aggressivare formen kräver däremot omedelbar och intensiv behandling. En kombination av olika cytostatika ges under några dagar och upprepas sedan några gånger med ett par veckors mellanrum. Behandlingsresultaten för aggressiva non-Hodgkin lymfom är bäst hos yngre personer, där man kan räkna med att idag bota nära hälften av de drabbade. Om sjukdomen återkommer kan stamcellstransplantation bli aktuell.
En ny behandlingsmetod som används allt oftare är monoklonala antikroppar. Antikropparna fungerar så att de söker upp och dödar lymfomcellerna. Effekten förefaller bli bättre då antikroppsbehandling kombineras med cytostatika.
